Värmlandsleder

Södra Gunnarskogsleden

Södra Gunnarskogsleden är en rundslinga på dryga två mil som går genom Gunnarskogsskogs vackra skogs- och kulturlandskap. Leden går i varierande terräng med stora höjdskillnader och passerar många vackra platser så som Svartviken i Gunnern, jättekastet Rövarstenen, utsiktsplatsen Harstacken, idylliska skogstjärnar, kolarkojor och Ryggetstabergets utsiktstorn med fantastisk utsikt över sjöarna Bergsjön och Gunnern. Leden bjuder även på en artrik flora och ett rikt djurliv, så chansen till spännande möten är stora!

Vill du vandra en kortare runda går det bra att vandra Södra Gunnarskogsleden en bit, och ta bilvägen tillbaka, se karta.

Södra Gunnarskogsleden är Värmlands första kombinationsled för vandring och cykel och utgår från Larstomta Vandrarhem i Gunnarskog. Leden kan betecknas som medelsvår för vandraren och den har röd svårighetsgrad för cyklisterna. Cykelleden är skyltad i nordlig färdriktning och vandringsleden är skyltat med start mot söder.

Ambiastorpslingan, Tiskaretjärn

Ambiastorpslingan startar och slutar i Naturreservatet Kalvhöjden där du delar den storslagna utsikten över Borrsjön med betande får. I naturreservatet slås ängarna med lie och du kan finna både fältgentiana och slåtterblomma mellan hasselbuskarna.  Leden fortsätter i skogsmark delvis på gamla körvägar för hästar. Här finns porlande, forsande bäckar. Du passerar lämningarna efter Ambiastorp. Där finns en stuggrund, rösen och jordkällare. På våren kan du finna blåsippor här.

Ambiastorpslingan är en rundslinga som till största delen följer Tiskaretjärnsleden. En förbindelseled som knyter ihop rundan finns direkt efter reservatet så du får passera reservatet igen på tillbakavägen. Leden är lätt att gå men har backar. Borrsjöns sandstrand med fin badplats ligger ca 100 meter från leden. En varm sommardag är det fint att göra en avstickare för ett bad.

Tiskaretjärnsleden

Tiskaretjärnsleden passerar genom två fina naturreservat, Tiskaretjärn och Kalvhöjden. Båda reservaten bevarar ett gammaldags odlingslandskap. Ängsmarkerna sköts med lieslåtter och betande djur. Här finns hasselbuskar och en fin ängsflora. Husdjuren vid Tiskaretjärn är utrotningshotade lantraser som rödkullekor och värmlandsfår. Tiskaretjärnsleden är en varierad led som passerar både djupa skogar och gårdar i ett odlingslandskap. Du passerar flera små glittrande tjärnar och det finns rastplatser längs vägen.

Tiskaretjärnsleden binder ihop Ängenleden med Gruvrundan. Hela ledsystemet är sammanlagt över 40 km led. För att vandra hela Tiskaretjärnsleden behövs en bil vid vardera änden.

Tischasslingan och Ambiastorpslingan är kortare rundslingor längs delar av Tiskaretjärnsleden. Vill du vandra en längre rundslinga kan du starta vid Asphöjden och följa leden till Tiskaretjärns naturreservat. Runda Tiskaretjärn på Tischasslingan. Sen vandrar du tillbaka längs Tiskaretjärnsleden till Asphöjden.

 

Tischasslingan, Tiskaretjärn

Tischasslingan tar dig runt Tiskaretjärn, en glittrande liten sjö i ett vidsträckt barrskogslandskap. Tischan är det lokala namnet på gården Tiskaretjärn som skyddas som naturreservat. Leden går igenom reservatets ängsmarker. Hit kom skogsfinnar i slutet av 1500-talet och förde med sig sin tradition med svedjebruk och myrodling. Gården är en finnbosättning som brukats sedan tidigt 1600-tal. Idag bevaras och vårdas det ålderdomliga odlingslandskapet. Här finns ängar med många ovanliga ängsväxter som slås med lie efter blomning.  I hagarna betar kor och får av gamla lantraser som rödkullor och värmlandsfår.  

Tischasslingan är en rundsling som delvis följer Tiskaretjärnsleden och delvis lokala småvägar. Tischasslingan är till största delen lättvandrad. De medelsvåra partierna är en stätta över ett stängsel och ca 200 meter skogsstig.

Peckererundan, en del av Gruvrundan

Peckererundan är ett kortare alternativ till Gruvrundan. Leden tar dig till Karlsviken som år 1900 var centrum för gruvdriften. I Karlsviken fanns sågverk, affär och allt som behövdes för att upparbeta kopparmalm. Du passerar platsen där den storväxta Peckeregutten bodde. Det är denna man som leden är uppkallad efter. Leden tar dig vidare förbi gruvfogdens torp och Källargruvan med sina djupa schakt och fantastiska färgskiftningar. Naturen bjuder på fina utsikter över sjön Mången och bergsbranter med en fängslande flora.

Gruvrundan

Gruvrundan är en vandringsled som bjuder på både intressant kulturmiljö och fin naturmiljö. Du får andäktigt njuta av en stor, magnifik John Bauerskog med högväxta granar. Vid gruvlämningarna kan du hänföras av de azurblå bergsväggarna. Låt dig sväva i väg på historiens vingar till när platsen genljöd av hammarslag och hundratals människor arbetade här. Låt dig fascineras av hur snabbt naturen tar över platser samtidigt som du kan se spår av forna tiders slit. Detta är en led som tar dig upp och ner över stock och sten, där varje kurva döljer en ny överraskning. En vandring som lämnar dig full av intryck och ändå låter dig vila i naturens stillhet.

Peckererundan är ett kortare alternativ till Gruvrundan. Gruvrundans startplats är samtidigt startplats för Tiskaretjärnsleden, som i sin tur ansluter till Ängenleden. Sammanlagt är det ett ledsystem med över 40 km markerad led.

Hovfjällsrundan

Hovfjällsrundan tar dig runt hela naturreservatet. Du har fin utsikt från Björnåsen i den östra delen och du passerar flera skogstjärnar. Vid Vadjebergen  går leden genom en trolsk gammelskog där granarna är övervuxna med skägglav. Här är vissa partier mycket branta. Vid rastplatsen Råkullstjärn råder ett stillsamt, magiskt lugn. I väster är naturen omväxlande med myrar, granskog och hällmarker. Vid raststugan Bondfugestorp slås ängarna för att bevara ängsfloran. Avsluta med en tur till utsiktstornet på Hovfjällstoppen.

Råkullsrundan, Hovfjället

Råkullsrundan passerar Hovfjällets topp med utsiktstornet. Vandringsleden fortsätter genom gammal naturskog. Terrängen består omväxlande av hällmarker med tallskog, myrmarker och granskog. Har du tur får du se tjäder eller orre, som trivs i dessa marker. Vid Råkullsberget har du naturreservatets finaste utsiktsplats. Rofyllda rastplatser finns vid Baggtjärn och Råkullstjärn. Bondfugestorp är ett gammalt torp som idag används som raststuga. Där finns eldstäder både inne och ute. Vid Bondfugestorp slås ängsmarkerna för att bevara ängsfloran.

Torprundan, Hovfjället

Torprundan är den kortaste leden i Hovfjället naturreservat. Leden börjar med en backe upp mot Hovfjällets topp. I skidbacken finns ett utsiktstorn med milsvida vyer. Leden tar dig genom mager tallskog på hällmarker, över stora myrar och vidare in i granskog. Halvvägs längs Torprundan ligger raststugan Bondfugestorp som är ett gammalt torp från 1800-talets slut. Där kan du grilla på eldstäder både inne och ute. Ängsmarkerna vid Bondfugestorp slås varje år, för att bevara ängsfloran. Längs Torprundan finns skyltar som berättar om Hovfjällets natur och historia.

Prästöleden

Prästöleden startar på Linsön med stora, öppna betesmarker. Du ser tydligt de trädbevuxna moränryggarna som går rakt igenom landskapet. De skapades när inlandsisen smälte undan. Stanna till vid Linsöstugan, som är en öppen raststuga. Leden fortsätter västerut till Prästön, där det är lummiga lövskogar. På norra delen av Prästön finns ett litet utsiktstorn med fin utsikt över Vänern. Hela området är skyddat som naturreservat. Leden går till stor del genom hagar med betande kor. Djuren kan vara nyfikna. Den här leden är inte lämplig för dig som vill vandra med hund. Kor, särskilt om de har kalvar, kan vara aggressiva mot hundar.

Nötöleden

Nötöleden går i gammalt kulturlandskap med stora ekar. På Österön finns lummiga lövlundar med ek, lind och hassel. Det är spännande miljöer med ett helt annat växt- och djurliv än vad du möter i kulturlandskapet. Vid Hästudden finns en rastplats med härlig utsikt över Vänern. Titta också på de karaktäristiska moränryggarna som präglar landskapet. Hela området är skyddat som naturreservat. Om du kombinerar Nötöleden med Arskagsleden får du 13 km vandring.

Delar av den markerade leden går genom betesmark med kor, men det går att undvika kohagen genom att gå bilvägen från parkeringen fram till Österöstugan.

  • Öströstugan

Arskagsleden

Arskagsleden går genom betesmarker med gamla ekar. Du vandrar över fina strandängar och genom skogar med mycket lövträd. Vid Arskagsudde, längst i söder, har du fin utblick över Åråsviken som är en del av Vänern. Hela området är skyddat som naturreservat. Leden går till stor del genom hagar med betande kor. Djuren kan vara nyfikna. Visa hänsyn, det är korna som håller landskapet öppet. Om du kombinerar Arskagsleden med Nötöleden får du 13 km vandring. Den här leden är inte lämplig om du vill vandra med hund. Kor, särskilt när de har kalvar, kan vara aggressiva mot hundar.

Kycklingleden

Kycklingleden slingrar sig längs Vänerns kust, genom en hassellund och barrskog, upp på ett berg, ner igen genom blandskog och den säregna Kycklingdalen, där över 38 sällsynta arter identifierats. På berget var det en stor skogsbrand 2004, ett över 2 km² stort område brann. Från bergstoppen kan du blicka ut över Vänern, västra Europas största sjö, 5 650 km². Vänern har även Europas största sötvattensskärgård, med fler än 22 000 öar, kobbar och skär.

  • Kycklingleden, i hassellunden.
  • Kycklingleden, vandrare läser skylt.
  • Kycklingleden, rastplatsen på berget.
  • Kycklingleden, kramträdet
    Kramträdet
  • Kycklingleden, buda badplats.
    Buda badplats. Kycklingledens startplats.

Ängenleden

Ängenleden går runt Ängsjön. Det finns flera platser att starta vandringen på och det finns flera rastplatser. Leden har stora nivåskillnader, med fin utsikt från höjderna. Leden går genom både skogs- och kulturlandskap. Ängsfloran är levande kulturspår av tidigare brukares möda med lien. I området har det funnits både finnbosättningar, säterbruk och torpare. Möjligheten finns att du kan se älg, rådjur och tjäder. Vill du vandra en kortare runda kan du vandra Ängenleden en bit och därefter ta grusvägen, längs sjön, tillbaka till din startplats.

  • Ängenleden, fika på rastplats

Järnleden Bergsjötorpet – Niklasdam ToR

Vandra på Hertig Karls historiska transportled för järn. Värmlands bergslag har haft en viktig roll i Sveriges utveckling genom brytning av järnmalm i gruvor, järnbruk, transport till Vänern och vidare ut i världen. Den här turen på Järnleden börjar du med vandring i skog. Efter några kilometer når du rastplatsen vid Ljustjärnen. Vid Eskilstorp finns rester av en gammal kolarkoja och kolbottnar där det framställdes kol till närliggande järnbruk. Vandringen går vidare över den 200 m långa spången vid Bromossen och ett stort hygge ner mot Niklasdam. I herrgårdsområdets utkant finns lämningar från en tidigare engelsk park med terrasser och stentrappor. Niklasdams trädgård har pelargonmuseum och sommaröppet café. Efter besöket på Niklasdam vandrar Du samma väg tillbaka till Bergsjötorpet.

  • Järnleden, Café vid Niklasdam
    Niklasdam
  • Järnleden, spången över Bromossen
    Bromossen Foto Martin Andersson
  • Järnleden, Lurtjärn
    Lurtjärn Foto Christina Skan
  • Järnleden, par som fikar tidig vår
    Foto Björn Andersson

Järnleden Hytte – Bergsjötorpet

Vandra på historisk mark där Hertig Karl skapade en transportled för järn. Värmlands Bergslag och järnhanteringen har haft en viktig roll i Sveriges utveckling. Järnet transporterades till Vänern och vidare ut i världen. På vandringen följer du den gamla transportkanalen, Norsbäckens kanal, som invigdes i slutet av 1630-talet. Kanalen mynnar i Bergsjön. I odlingslandskapet strax före Bergsjötorpet passerar du ett stort antal magnifika ekar. Det här är en lättgången sträcka på grus- och skogsväg. Backen vid Varrvikshöjden är en utmaning, som kräver lite extra energi. Vid Bergsjötorpets startplats kan du lämna Järnleden och följa grusvägen till busshållplats vid Rv26. Om du vandrar sträckan Hytte-Bergsjötorp, tur och retur, blir det 10 km.

  • Järnleden, vitsippsbacke
    Bergsjö Foto Björn Andersson
  • Järnleden, rastplatsen vid Bergsjötorp
    Bergsjötorp Foto Martin Andersson
  • Järnleden, vandring mot Bergsjön
  • Järnleden, skylt berättar om järnets historia

Järnleden

Järnleden utgörs delvis av vägar som användes redan på 1600-talet. Här gick de tidigaste järntransporterna från Bergslagen ner mot Vänern, med packdjur eller slädar. Kristinehamn var centrum för Bergslagens järnexport. Längs leden finns skyltar, med illustrationer, som berättar om järnets tid. Järnleden går genom ett varierat landskap förbi små tjärnar, över myrmarker, genom skog, betesmark och längs gammal landsväg. Under vandringen passerar du två före detta järnbruk, ett herrgårdsområde, en fornborg från järnåldern och det säregna Österviks kapell.

  • Järnleden, skylt om Järnets historia
    Foto Pernilla Andersson
  • Järnleden två damer på bänk vid vatten
    Foto Christina Skan
  • Järnleden, springande barn
    Foto Pernilla Andersson
  • Järnleden, rastplatsen vid Bergsjötorp
    Bergsjötorp Foto Martin Andersson

7-torpsleden

7-torpsleden i Lekvattnet har gamla anor. Leden går huvudsakligen på gamla stigar som skapats av skogsfinnarna. Leden passerar sju torp, alla med skogsfinskt ursprung. Du passerar riksgränsen mellan Norge och Sverige. Två torp ligger på norska sidan gränsen. Under andra världskriget användes stigarna även som flyktingrutt från Norge. Ritamäki finngård är troligen det bäst bevarade skogsfinska torpet på Finnskogen. Ängsmarken vid Ritamäki hävdas och är skyddat som naturreservat.

Hundägare uppmärksammas på att särskilda regler gäller för att ta med hunden till Norge.

För närvarande är det inte tillåtet för alla att passera gränsen till Norge p g a Corona-restriktioner. Ett alternativ är att vandra grusvägen mellan Svartbäcken och Kissalamp. Vägen är skyltad. Du passerar fem torp istället för sju och det blir en lite kortare rundslinga.

  • 7-torpsleden med skylt
    Foto Maria Ivansson
  • 7-torpsleden Lomsintorppa
  • 7-torpsleden Kissalamp
    Kissalamp
  • Ritamäki
    Ritamäki Foto Lars Furuholm

Halgåledens strövslinga

Brattfallet är ett 10 meter högt vattenfall, som går djupt i en ravin. Över Halgåns kanjon går en hög och vacker, gammal stenbro. Vid Brattfallet finns även en stengrund från flottningstiden. Halgåledens strövslinga följer en äldre hästväg uppströms älven till en gammal flottningsdamm. Leden går i fin skog, delvis i blockig terräng. På tallåsen är det lätt att vandra. Ca 500 meter av strövslingan är anpassade för hjulburna. Leden kan vandras i kombination med Halgåleden.

  • Halgåledens strövslinga lätt
  • Brattfallet, bänkbord för rullstol
  • Brattfallet
  • Halgåledens strövslinga, kolbotten

Halgåleden vid Brattfallet

Brattfallet är ett 10 meter högt vattenfall, som går djupt i en ravin. Brattfallets och Halgåns kanjon har i alla tider varit ett besöksmål. Över kanjon går en hög och vacker, gammal stenbro. Det finns höga geologiska värden genom Halgåns, Vångans och Klarälvens påverkan på landskapet. Halgåleden visar hur naturens krafter format landskapet från istid till nutid. Nya skred och ras sker varje år. Skyltar förklarar de geologiska processerna samt berättar om kulturlämningar. Fin utsikt över Klarälvdalen. Höjdskillnaden på 122 meter gör leden svår. Halgåleden kan kombineras med Halgåledens strövslinga.

  • Halgåleden
    Foto Marita Persson
  • Halgåleden, utsikt över Klarälven
    Foto Marita Persson
  • Halgåleden, rastplats med utsikt
    Foto Marita Persson
  • Halgåleden, vandrare på spångad stig
    Foto Marita Persson
  • Halgåleden, skylt

Sundsbergsleden

Sundsbergsleden lockar med utsikt över Fryksdalen från Klövberget, trolsk gammelskog och en damm. På våren är hav av blommande blåsippor en sevärdhet. Både växt- och djurlivet är ovanligt rikt, beroende på den kalkhaltiga berggrunden. Exempelvis finns sju av landets åtta hackspettsarter i området. Sundsbergsleden ligger i Sundsbergs friluftsområde, på gångavstånd från Sunne centrum. Leden har flera branta backar.

  • Sundsbergsleden, barnfamilj vid fågeldammen
    Foto Peter Persson
  • Sundsbergsleden, dammen
    Foto Peter Persson
  • Sundsbergsleden, utsikt över Fryken
    Foto Peter Persson
  • Sundsbergsleden, utsikt över Fryken
    Foto P Persson
  • Sundsbergsleden, barn i backe
    Foto Peter Persson

Instagram Värmlandsleder